Älgåprofilen augusti: Tomas Karlsson

Den första någotsånär uppstyrda fotbollsmatchen han spelade var i Köla. Då spelade han i den kanske mindre välkända klubben SAIK – Sävsjövägens Allmänna Idrottsklubb.

– Jag är uppväxt på Sävsjövägen i Arvika, berättar Tomas Karlsson.

Därmed var alltså inte Älgå den naturliga klubbadressen. Dit skulle han bli meddragen vid ett senare tillfälle.

– 1972 flyttade vi till farsans föräldrahem i Rådane. På så sätt hör jag till Älgå.

Där fanns redan mycket släktingar, vänner och bekanta.

– Jag tror att det var Per-Inge Larsson i Ränkesed som fick med mig till Älgå. ”Kom med, nu ska vi ut och träna fotboll” sa han.

Tomas var elva år och började spela i ett pojklag som tränades av Frank ”i byn” Andersson. På den tiden hette ordföranden Paul Ericson och det var bra fart på klubbens verksamhet.

Konditionsträning gav seger i klubbmästerskap

Fotboll var det stora intresset från början och tids nog var det dags för Tomas att ta klivet upp i A-laget. Skidåkning var inget som intresserade, men skidsektionens barmarksträning var ett bra komplement för någon som tyckte om konditionsträning. Då tränade Tomas i princip veckans alla dagar.

– I slutet när jag var med i pojklaget så var jag även med i A-laget. När skidorna höll på med barmarksträning så hängde jag med där också.

Trots att han inte ägnade sig åt skidåkning så lyckades Tomas vinna två klubbmästerskap. När det var dåligt med folk i sin åldersklass ställde han upp och åkte – och vann.

Höjdpunkt under 80-talet

Skidframgångar eller ej, fotbollen hade det ohotade fokuset. Det dröjde inte särskilt många år innan Tomas provade på att vara aktiv på flera sätt.

– Jag hjälpte Kjell Berg med något pojklag samtidigt som jag spelade själv. Det var dock inget längre utan mer som något tillfälligt.

Betydligt fler insatser vid sidan av planen skulle komma senare, men först kom ett antal framgångsrika år som spelare. Särskilt den första halvan av 80-talet var en av de mest minnesvärda perioderna i klubben.

– Den eran när vi hade Kjell Franzén som tränare.

Det var under denna era som en av de kanske mest klassiska framgångarna i klubben presterades.

– Man kommer inte ifrån seriesegern 1983…

Inför den säsongen hade Örnen målat upp sig själva som favoriter till seriesegern och höll fast vid det – trots att Älgå ledde serien inför hösten. När lagen ställdes mot varandra i Charlottenberg lockades en storpublik dit.

Tomas var en del av Älgås erkända försvarslinje som även utgjordes av Mikael Nilsson, Ronny Magnusson och Gert Nilsson. Framåt var Tommy Nilsson och Kent Room några av de spetsigaste offensiva krafterna.

– Tommy Nilsson gjorde mål och firade framför avbytarbåset och läktaren, minns Tomas från Örnen-matchen.

Älgå vann seriefinalen på bortaplan, vilket inte var avgörande men givetvis en blytung skalp i striden om topplatsen i division 6.

– Det var en jädra stämning där uppe, så det var gôtt att vinna där!

Herrlaget 1983. Tomas Karlsson på bakre raden, näst längst till höger.

Denna backlinje tjänade Älgå väl och nådde även personliga framgångar, ofta tillsammans. Fyra år i rad blev Tomas uttagen till kommunlaget och matchen mellan Arvika och Eda. Flera av hans backkollegor gjorde honom ofta sällskap.

Duktig på att markera motståndare

All konditionsträning gav överraskande framgångar i skidspåret, men att den gjorde skillnad på fotbollsplanen var givet.

– Det jag kanske är mest känd för är att jag sprang i 90 minuter.

För tränaren Kjell Franzén var konditionsträningen viktig och ledde till att laget kunde springa slut på sina motståndare. Det gav också Tomas möjligheten att på ett effektivt sätt punktmarkera de bästa motståndarspelarna.

– Kjell Franzén analyserade alltid matcherna och vilka vi skulle möta. Han kunde säga att ”Tomas, honom ska du plocka bort”. Det var en svår uppgift, men det var roligt.

I Brunskog var Bosse Berntsson alltid en farlig måltjuv, men när de mötte Älgå blev han noggrant markerad. Följdeffekten var att medspelarna aldrig kunde passa fram bollen till honom.

– Då kände man sig ganska nöjd, säger Tomas med ett skratt.

I en match mot Slottsbron mötte han en spelare som kom att spela i Allsvenskan nästa säsong. I frustration klev denne av matchen i halvtid.

– Jag hade en bra dag, konstaterar Tomas.

Herrlaget 1982. Tomas Karlsson på bakre raden, tvåa från vänster.

Sämre dagar skulle dock följa. Efter seriesegern 1983 följde två tunga år i division 5 och 1986 hade Älgå ramlat ner i sexan igen. Eran med Kjell Franzén var över och att lösa tränarfrågan var inte alltid enkelt.

Blev spelande tränare

1988 satsade man på en intern lösning.

– Jag blev tillfrågad om att bli spelande tränare och tänkte att jag kör ett år.

Villkoret var att få Lennart Skoog som lagledare. Det hade han varit under Kjell Franzén och var uppskattad.

– Han var bra, det var ordning och reda.

De flesta av tränarsysslorna skötte dock Tomas själv, förutom när det vankades skarpt läge.

– På matchdagen var det Lennart som skötte laget.

Att vara spelande tränare är en mycket tidskrävande roll, men för Tomas var det ändå en positiv upplevelse. Laget spelade i division 6 och landade på en tredjeplats. Träningsnärvaron var hög och i snitt över säsongen deltog 19 spelare.

– Vi hade ett bra lag och det var bra drag kring oss.

Spelade vidare trots knäskada

När säsongen var över fullföljde dock Tomas sin plan om att bara vara tränare under ett år. Vid 27 års ålder ville han fokusera på att spela fotboll, något han fortsatte med många år till.

– Jag spelade skapligt länge, men jag förstörde knät på en träning på grusplanen i Sulvik. Sjukgymnasterna ville inte göra något åt det.

Tomas kunde trots detta fortsätta spela ytterligare ett tag, men det krävdes vissa förberedelser inför en match.
Innan uppvärmningen hade han en egen uppvärmning då han i lugnt tempo joggade igång längs elljusbanan. Då fick han igång sitt knä och kunde träna och spela utan smärta. Han kunde träna för fullt en vecka och även spela match.

– Men nästkommande vecka fick jag ta det lugnt, konstaterar Tomas som tids nog fick ge efter för det onda knät.

– Annars hade jag säkert spelat än idag.

Älgås U-lag 2006. Tomas Karlsson i blått längst till höger.

Fotbollskarriären inom klubben stannade förstås inte vid att vara aktiv spelare. Tomas skulle bli tränare igen, då för Älgås P-89/90-lag där bland annat sonen Robin – som senare blev A-lagsspelare under många år – spelade.
Efter några år blev det dock allt färre spelare i truppen och till slut fanns inget lag kvar, men Tomas skulle senare behövas i ett annat sammanhang.

– Micke Nilsson ringde och frågade om jag kunde hjälpa till som ledare i B-laget. Då gjorde jag det i ett par år. Sedan blev det även några år som ledare i A-laget fram till 2008.

Ordförande i fotbollssektionen

Tomas gick ofta att hitta på eller i anslutning till fotbollsplanen, men han kunde även finnas i styrelserummet. Under stora delar av 90-talet var han sekreterare. Fotbollssektionen var han i allra högsta grad också engagerad i och var ordförande i många år.

– Det är roligt att kunna vara med och påverka och att hitta på grejer.

2008, efter att mer eller mindre varit aktiv sedan 1972, valde Tomas att inte ta sig an några fler uppdrag.
Men hjärtat för klubben slutade inte att slå för det. Tidigare nämnde sonen Robin blev precis som storebror Bonny tongivande A-lagsspelare och då fanns givetvis pappa på plats som åskådare.

Älgås A-lag 2007. Tomas Karlsson längst till höger på främre raden.

Tomas relation till klubben idag är givetvis inte lika intensiv, det är en naturlig följd av att sönerna inte längre spelar fotboll och att Älgå under flera år saknat fotbollslag.

Klubbkänslan är dock intakt och jubileumsdagen i början av juli var såklart värd ett besök. Vad som händer i Älgå har han fortfarande koll på.

– Jag läser allt som kommer i min väg när det gäller Älgå.

För en eldsjäl inom fotbollsverksamheten kan man tro att ett seniorlag i seriespel är det som står överst på önskelistan gällande framtidens Älgå SK, men faktiskt inte.

– Det ska hända saker här på Älgvallen. Det ska vara roligt och man ska leka. Det viktiga är att det händer något i bygden.